Mitt inristade livsmotto fyller ingen större funktion.
Jag känner inte hoppet. Men det e väl bara att böka på genom mörkret,
kanske dyker det upp några ljuspunkter, några stjärnor där nånstans på vägen.
Har tagit mig en liten sängfösare, rom och juice, då insomningstabletterna inte har någon större verkan längre. Har nog tagit dem för ofta. Men nästa vecka ska jag till läkarn så hoppas han har nåt starkare att bjuda på. Och hoppas han kan tänka sig att skriva ut stesolid också, får panik av bara tanken på att inte ha något lugnande att lita på. Det är inte särskilt ofta jag tar dem, de har verkan även i burken.
Men idag slösade jag på en. Fick en sån jävla obehaglig overklighetskänsla när jag kom hem från kuratorn idag. Allt snurrade och jag fick svårt att andas. Jaja, imorn ska jag jobba, det blir bra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar