onsdag 25 augusti 2010

Den 25e smäller det...

Ojojoj, idag har jag vart riktigt grinig under första halvan av dagen.
Irriterad och sur på det mesta. Också hade jag så jäkla ont i nacken och axlarna efter behandlingen igår. Stackars omgivning.
Men det var ju helt naturligt, bara hormonerna som spökade! Den jävla mensen kom tillslut och irritationen släppte med hjälp av 5 Ibumetin och 200 gram Marabou Daim.
Jag tror det var kraniosakral-terapeuten som gjorde nåt. Jag har haft mensverk i en vecka nu utan att den kommit. Hon höll på min mage igår, och trots att hon knappt rörde mig mådde jag jätteilla och idag har magen vart helt upp å ner.

Fick ett sms av henne nu precis:
"Jag har tänkt på dig sedan igår. Det var fel av mig att släppa dig. Jag behöver hålla dig under hösten och hjälpa dig komma i balans mellan trötthet och stress, särskilt nu när du ska medicinjusteras."

Hmm, antingen så behöver hon pengar, eller så är hon ärlig och tror att hon kan hjälpa mig. Jag känner ju i hela kroppen att det hon gör påverkar, så jag väljer nog att lita på henne, gå dit några gånger till och ta emot hennes hokus-pokus! :) Hon är ju trots allt utbildad läkare.



Det bor lite skumma typer i mitt hus. Jag har ju knappt använt tvättstugan i år för att jag är lat, har haft svårt att planera och för att den är lite läskig.
Men nu ikväll var jag där och tvättade ett par mattor från jobbet (ibland tar man med jobbet hem, hehe...)
Utanför satt en gubbe och drack öl, och när jag stod längst in i torkrummet och hängde upp skiten kom det in en skum man som såg allt annat än nykter och städad ut... Han svarade inte när jag sa hej, och han var lite ostadig på benen men inte på det alkoholpåverkade sättet utan på det läskigare knarkiga sättet.

Under några snabba sekunder hann jag tänka att "Här står jag längst ned i källaren, längst in i det bortersta låsbara torkrummet... Aaaah!..."

Jag måste ha lite otur, för nästan varje gång jag är i tvättstugan kommer det nån skummis... Och tiden på dygnet verkar inte ha någon betydelse. En lördagmorgon vid 10 kom det in 3 berusade människor i 55-årsåldern... En man och två kvinnor. De var iof trevliga och tjötade bara med mig och verkade ha gått fel, men när man misstänker att de är drogade känns de så oberäkneliga. Jag är iallafall glad att de inte bor i min trappuppgång!



Alltid finns det nåt att glädja sig åt!!.....

1 kommentar: